Digitala kurser som Helsingfors ordnar stöder förbättrade av anställningsmöjligheterna
Inom Helsingfors sysselsättningstjänster har bristande digitala färdigheter identifierats som ett av hindren för sysselsättning. Enligt Europeiska kommissionens index för digital ekonomi och samhälle saknar cirka 15 % av invånarna i Helsingfors stad digitala färdigheter. Därför har staden ordnat riktade digitala kurser för arbetssökande. Målet har varit att höja de digitala färdigheterna hos arbetssökande i Helsingfors till en nivå där de självständigt kan söka jobb och sköta kontakter med myndigheterna på nätet. Detta förbättrar både sysselsättningsmöjligheterna och livskvaliteten för kunderna på stadens sysselsättningstjänster.
– Det är viktigt att Helsingfors stad stöder alla åtgärder som förbättrar möjligheterna till sysselsättning för Helsingforsborna. För när människor får jobb tenderar andra aspekter av välbefinnandet att öka, säger Annukka Sorjonen, sysselsättningsdirektör vid Helsingfors stad.
Digitala färdigheter är kopplade till sysselsättningen på två olika sätt. För det första påverkar de själva jobbansökningsförfarandet, eftersom lediga tjänster oftast annonseras på nätet och människor ansöker om jobb elektroniskt. Dessutom har digitaliseringen redan genomsyrat arbetslivet i stor skala. Många jobb kräver förmågan att använda digitala enheter. Arbetet på ett dagis är till exempel inte digitalt i sig, men även här används ofta digitala verktyg för att skapa portföljer som elektroniskt berättar för föräldrarna vad som har gjorts under veckan.
Helsingfors lärdomar kan även användas av andra aktörer som stöder sysselsättningen
Helsingfors är en experimentplattform lika stor som hela staden, och stadens mål är att använda experiment för att testa, utveckla och skala upp innovationer. Helsingfors började experimentera med digitala kurser 2019 med Digirasti-tjänsten. Lärdomarna från projektet användes senare för att utveckla Projektet Digityöelämää. Genom dessa har staden samlat erfarenheter om hur man kan öka digitala färdigheter i jobbsökandet. Lärdomarna kan användas av alla aktörer som stöder sysselsättning. Enligt Helsingfors stads iakttagelser undergräver bristen på egen utrustning, bristande motivation och dåliga kunskaper i finska möjligheterna att lära sig digitala färdigheter. Därför har Helsingfors lagt särskild vikt vid att stödja dessa områden. Målet har varit att se till att den digitala integrationen fortsätter att stärkas efter att stadens stöd och kursen tog slut. Motivationen har också ytterligare ökats genom att koppla utbildningen i digitala färdigheter till deltagarnas egna intressen.
Helsingfors stads innovation var att kombinera utbildning av digitala färdigheter med människors vardag och att föra lärandet bortom klassrummet. I projektet Digityöelämää gavs deltagarna smarttelefoner för att öva på digitala färdigheter. Det var också möjligt för deltagaren att få enheten som egen efter avslutad kurs. Att få en smarttelefon var en motiverande faktor för många att delta i kursen, vilket bidrog till att stimulera deras intresse för och förståelse av betydelsen av digitala färdigheter. Kostnaden för enheten var låg i förhållande till fördelarna och detta tillvägagångssätt kan rekommenderas för liknande projekt i framtiden.
Utveckling av digitala färdigheter behövs för många olika kundgrupper
Att utveckla sysselsättningsgraden är också ett huvudmål i Helsingfors stads näringslivspolitik. En av dess prioriteringar är, att sannolikheten för att stadsbor får jobb ökar och företag får tillräckligt med kvalificerad arbetskraft. Personer med särskilt svaga kunskaper i finska blir dock lätt utestängda från digitala tjänster och arbetsmarknaden som flyttat till nätet. Den digitala jobbsökarutbildningen riktades därför också till dem som ännu inte talade finska eller hade dåliga språkkunskaper i finska. Stöd på det egna språket uppmuntrade deltagarna och skapade en känsla av trygghet, eftersom det fanns någon i närheten som man kunde be om hjälp på sitt eget språk. Samtidigt ville eleverna dock studera framför allt på finska och stödet på deras eget språk tjänade ofta främst till att sänka tröskeln för inlärning. Staden identifierade dessutom behovet av tjänster som endast riktade sig till kvinnor och organiserade grupper enbart för kvinnor.
Digirasti-tjänsten ordnade också en kurs för digitala färdigheter på engelska och antalet intresserade var mycket stort. De flesta av deltagarna hade redan goda grundläggande digitala färdigheter och var högutbildade. Det behövdes dock särskilt stöd för digitala färdigheter i samband med sysselsättning.
Nästan alla kursdeltagare ansåg att de hade lärt sig färdigheter som var användbara för att söka jobb
Hittills har över 700 personer deltagit i kurserna för digitala färdigheter som Helsingfors ordnat. Responsen från kurserna som samlats in har nästan alla kursdeltagare upplevt att de har lärt sig nya och användbara färdigheter i jobbsökandet. I början av Digityöelämää-projektets kurser var det bara ungefär var fjärde deltagare som kunde skicka ett e-postmeddelande självständigt, men efter den fyra veckor långa kursen steg andelen till två tredjedelar. Effekterna av att förvärva digitala färdigheter för en individ är enorma och de sträcker sig från att hantera myndigheter till att upprätthålla sociala relationer.
– Vi har velat att kursen ska vara till verklig nytta för den arbetssökande. Kursen har behandlat de viktigaste digitala färdigheterna för att söka jobb samt digitala färdigheter som underlättar vardagen och främjar det personliga välbefinnandet, t.ex. bibliotekets e-tjänster, användning av reseguiden eller appar för stöd i språkinlärning. Kursernas sociala inverkan har också varit viktig, sammanfattar Joonas Rentola, projektledare vid Helsingfors sysselsättningstjänster.
Kurser för digitala färdigheter och Digirasti-tjänsten har bedrivits som försök sedan 2019 och kommer att fortsätta fram till sommaren 2023. Projektet Digityöelämää har finansierats av Europeiska socialfonden och genomförts av Helsingfors stad. Projektet har finansierats som en del av Europeiska unionens COVID-19-pandemins aktiviteter.
Även om pilotprojekten avslutas kvarstår behovet av att utveckla digitala färdigheter. Utöver sina egna projekt samordnade Helsingfors stad även annat digitalt stöd för organisationer, bibliotek och högskolor. Digitala kurser erbjuds också av institutioner som arbetar- och folkhögskolor, Stadin AO samt Uusix-verstäderna.